Länge har vi varit i en situation i Sverige där riksbanken hade velat se att vi hade en större inflation. Inflationen har varit historiskt låg under en mycket lång tid. Men sedan början på detta året har något hänt. Plötsligt ser vi rusande inflation som aldrig förr.
Orsaken till att vi har en skenande inflation är en kombination av flera olika faktorer som oturligt nu samverkar. Genom att dessa olika faktorer slagit till på en och samma gång så har upplever vi nu något av en perfekt storm på den ekonomiska sidan.
Stöden under pandemin
Under hela pandemin har världens regeringar varit rädd att deras länder ska kastas ner i en djup ekonomisk recession som de inte ska kunna ta sig ur. För att se till att den ekonomiska nedgången inte skulle bli allt för stor så har regeringarna fått hålla både enskilda medborgare men även företag under armarna. Genom att ge ut bidrag både till enskilda människor men även till företag som har haft det tufft så har man i många fall undvikit en ekonomisk kollaps. Även om dessa stöd varit ekonomiskt kostsamma så har de förmodligen varit vettiga instrument för att undvika ännu mer kostsamma kriser längre fram.
Många centralbanker har även stödköpt statsobligationer för att hålla räntorna nere och för att pumpa ut nya pengar i systemet. I USA har man även gått så långt som att man har skickat ut checkar med pengar till alla landets invånare. Dessa pengar har sedan använts, något som så klart håller igång ekonomin men samtidigt gör att priserna ökar.
Borde avslutats tidigare?
Det är många som nu argumenterar att man kanske på många håll var lite väl generös med de statliga stöden. Det förs också upp argument om att stöden avslutades alldeles för sent. När världen började öppna upp samhällena igen så betalades förfarande ut många bidrag och statliga stöd. När så ekonomin rivstartade så var den på ett sätt även kraftigt dopad av alla dessa utbetalningar. Denna nästan konstgjorda efterfrågeökning kan ha bidragit till att kraftigt höja inflationen.
Uppdämd efterfrågan efter pandemin
En annan orsak till att vi sett inflationen öka så mycket efter pandemin är så klart det faktum att det fanns en vilja bland vanligt folk att göra saker igen. I länder som har haft långa perioder med lockdown finns självklart en vilja att gå ut och shoppa igen. Men även att kunna äta och dricka på restaurang. Den stora viljan bland massan att vilja konsumera på en och samma gång gör att priserna stiger. I vissa fall finns det helt enkelt inte tillräckligt med varor eller tjänster för att mätta behoven. När detta inträffar kan ibland priserna stiga nästan hur mycket som helt.
Förutom en ren kostnadsökning på grund av efterfrågeökningen så ger köptrycket även en sekundär effekt i form av flaskhalsar i ekonomin. Många av de branscher som varit nedstängda under pandemin har nämligen funnit det utmanande att skala upp igen. I branscher där man har fått säga upp folk så har det visat sig vara svårt att snabbt rekrytera på nytt. I krogbranschen så har exempelvis många av arbetarna gått vidare till andra yrken eller börjat studera. Nu när efterfrågan är på topp så är det svårt att hitta bra personal. Detta faktum har drivit upp löner och andra kostnader. De högre kostnaderna måste sedan tas ut mot konsument genom högre priser. Just eftersom vi har ett uppdämt behov så har kunderna även i många fall accepterat dessa prisökningar utan att klaga.
Resebranschen
Är ett annat exempel på en bransch som varit extremt hårt drabbad av pandemin. Nu när vi är fria att röra på oss igen i stora delar av världen så vill så klart alla ut och resa på samma gång. För resebolagen har det varit utmanande att skala upp sina organisationer igen för att möta behoven. När efterfrågan är så pass stor och man inte har tillräckligt med plats på sina semesterorter eller om flygen är fulla så stiger självklart priserna kraftigt. Eftersom många konsumenter har vänta länge på att få resa anser sig många ändå ha råd att betala extra mycket för att få komma iväg på sin efterlängtade resa.
Skenande logistikkostnader
En stor bov i dramat med den höga inflationen är priser på transporter. Logistik och transportkostnader har verkligen skenat på senare tid. Många av de problem som finns i branschen startade redan under pandemin och har sedan dess orsakat problem som förseningar och även kraftfullt höjda kostnader. Ett exempel är sjöfrakten. Hela världen är egentligen beroende av en fungerande sjöfrakt. Varor transporteras, främst från Asien i allmänhet och Kina i synnerhet till västvärlden. När pandemin slog till blev många av dessa väldiga transportfartyg stillaliggande. Besättningar släpptes exempelvis inte in i de anlöpande länderna på grund av rädsla för smitta. Båtarna kunde på detta sätt bli liggande mycket långa tider i hamn. Det hände så klart även att besättningsmän fastnade i lockdowns i sina hemländer. Eftersom de då blev oförmögna att ta sig till sin arbetsplats så kunde de stora containerfartygen bli stillastående. Än idag är marknaden inte riktigt i balans. Efterfrågan är stor och fartygen hinner fortfarande inte med att köra allt i tid, något som ger historiskt höga priser men även förseningar.
Transporter är även beroende av bränsle. Eftersom priset på de flesta bränslen har, av olika orsaker, skenat så blir transporterna även dyrare. Eftersom en så stor del av kostnaden för en transport är beroende av bränslekostnaden så slår en höjning av exempelvis bensinpriset igenom direkt.
Kriget i Ukraina
Slutligen är kriget i Ukraina en stor orsak till den inflation som skenat sedan stridigheterna satte igång. De sanktioner som väst riktat mot Ryssland och även tvärt om medför stopp och låsningar i världshandeln som driver upp priserna på många områden. Varor som tidigare kunnat köpas av Ryssland får nu hittas på annat håll, ibland till dyrare priser. Ibland går det heller inte att fullt ut ersätta de varor som behövs, och då kan priserna stiga nästan hur mycket som helst på alternativa produkter.
Kriget har även gjort att Ukraina som är en mycket viktig exportör av livsmedel inte kunnat få ut sina varor som normalt. Denna blockad medför svält och elände särskilt i fattigare delar av världen. Den medför även att priserna på mat stiger, både i rika och fattiga länder.
Kriget har även medfört en energikris av sällan skådat slag. Eftersom Ryssland kraftigt minskat eller till och med stoppat sin export av gas så finns inte tillräckligt med energi i Europa. Denna kris driver upp priserna på alla sorters bränslen och ger genomslag i hela världen. Eftersom nästan alla ekonomisk aktivitet är beroende av energi så påverkar högre priser på detta område slutpriserna på de flesta varor och tjänster man kan tänka sig.